På tal om klantiga saker så hände det något idag när jag satt på tåget hem från skolan.
Jag hade just tittat på min mobil och la undan den så jag kunde äta min scone. När vi kör ut från knutpunkten tänkte jag slå min mamma en signal men kunde inte hitta min mobil. Jag blev lite nervös och började plocka ur hela väskan, ingen mobil där. Fickor på jeans och jacka söktes igenom, ingen mobil. Ställde mig upp för att kolla om jag råkade sitta på den eller något liknande, ingen mobil..
Vid det tillfället var jag riktigt nervös över att den blivit stulen, men jag hade den precis tänkte jag! Då ber jag en kvinna snällt om hon kunde hjälpa mig att hitta min mobil och hon ringde upp den. Min ringsignal spelades högt och tydligt men vi kunde inte se den. Efter 10 minuters sökande börja hela tågsättningen leta efter min mobil. Självklart så hittar jag inte mobilen förrän efter Landskrona. Det slutade med att en japansk gubbe som sitter i sätet bredvid säger till mig "look in pants, down, yes its there". Jag kollade med en mystiskt blick på gubben och sedan kikade jag ner på mina uppvikta byxor. Visst bucklade lite grann där nere, typiskt mig? Ja.
Så det blev en trip till Lund minsann.